Samhället Sörfjärden i Nordanstigs kommun har en spännande historia. Redan från tidig bronsålder finns tydliga spår av våra förfäder, till exempel i form av gravsättningar på klapperstensfälten längs kusten.
Det gamla fiskeläget som blev ett sommarparadis
Strömmingsfisket var under en lång tid, kanske ända sedan medeltiden, viktigt för folkhushållningen. Därför gav Gustav Wasa gävlefiskarna ensamrätt till fisket vid norrlandskusten emot en skatt, var 10:e fisketunna erlades till staten. De byggde upp fiskelägena dit de seglade efter islossningen på våren och bedrev fiske ända fram till strömmingens höstlek. Fisken torkades eller saltades för att bli hållbar.
Den äldsta hamnen för gävlefiskarna i Sörfjärden var belägen i Hartskär. Först efter att piren byggts på 1930-talet kunde fler sjöbodar byggas längs Gnarpsåns utlopp.
Med industrisamhällets framväxt i mitten av 1800-talet minskade fiskets betydelse för ekonomin och näringen togs över av fiskare på orten.
Den 6 augusti 1932 bildades Sörfjärdens Fiskehamnsförening, föreningen äger fortfarande marken runt nedre delen av Gnarpsån. Från början fanns 12 båtlag med två till tre man i varje lag, vilka fiskade för 1 200-1 500 kronor/år. 1967 fanns två båtlag kvar i yrkesmässigt fiske – idag finns inga yrkesfiskare kvar i Sörfjärden.
Redan 1671 såldes marken vid Gnarpsåns utlopp till faktorn vid gevärsfaktoriet i Söderhamn, Hans Behm, som här planerade att anlägga en masugn. Tackjärnstillverkningen startade sedan redan i slutet av 1672.
Driften fortsatte sedan med olika brukspatroner fram till 1878. Malmen till järnbruket forslades sjövägen från Stockholms skärgård. Man fick frakta malmen dit skogen fanns för att kunna utvinna järnet. Från hamnen i Klasviken forslades malmen på mindre båtar till masugnen. Ett järnvägsspår med hästar som dragare anlades också för transporterna mellan masugnen och hamnen. En del av banvallen syns fortfarande, dels strax norr om Herrgården, dels längs landsvägens norra sida från vägskälet mot Norrfjärden och vidare österut förbi Brukskapellet och festplatsen. I kanten av Trollhällan intill landsvägen syns också uthuggningar i hällen där rälsen gått.
Järnbruket bidrog till arbete inte bara vid bruket utan även genom skogsavverkning och kolning m.m.
År 1905 fanns drygt 4000 invånare i Gnarps socken. Sågverksnedläggelsen i Sörfjärden 1906 ledde till svåra tider. Affärer försvann, folk flyttade. Befolkningen minskade snabbt och många hus blev till salu. Detta kom att bli början till fritidshuseran i Sörfjärden.
Här hittar du historiska flygbilder över Sörfjärden